Långt borta och nära...

Glömde skriva att jag fick ett par underbara kort på Tom igår. Han verkar då himla mysig och växer så det knakar. Pratade med Elvis i telefon senare på dagen och Tom babblade på i bakgrunden. En pigg liten "drygt-tre-och-en-halv-måning" minsann.
En av de trista sakerna med att sitta i rullstol och inte ha egen bil är att t.o.m. de få milen till Gävle känns som på andra sidan jorden. Mamma och Sofia bor ju också i Gävle och det är nog närmare 2 år sedan jag träffade dom sist. Apropå umgänge så kommer 'Hjärtat' upp i påsk, jippie!